are u mental!?
hejhej! ååh jag älskar när man loggar in på bloggen också har amanda skrivit ett jäääättelångt inlägg. Nu har jag läst hela inlägget två gånger och gud va jag önskar att jag vart med på deras lilla äventyr till köpenhamn!
Jag har blivit lite mätt på London för tillfället. Kände enorm hemlängtan ett tag idag vilket var jobbigt. Här finns liksom inget riktigt hem även om man bor här i detta huset. Fattar ni? jag känner mig mer hemma på Elins rum i hennes hus ibland typ. Här är man rädd att låta för mycket eller hosta för högt, iaf på helgerna. Fast om helgerna är jag ändå inte hemma mer än tio minuter i taget ändå för att hämta pengar typ.
Igår begav vi oss ut i London. Jag Viktoria och Malin lyckades bilda en trio eftersom alla andra var barnvakter. Jag och Viktoria var sjukt opepp och begav oss i stormen till Malin där hon lagat god middag och korkat upp vin. Väl inne i värmen blev man ännu mer opepp eftersom det var sååå skönt att äta och snacka och berätta om varandras värsta och bästa minnen. Men efter några glas vin drog vi ändå på oss alla kläder vi lyckades komma åt och begav oss mot tunnelbanan i regnet. Vinet hann vi inte dricka upp så vi körde på , gud förbjudet, petflaska. Vi delade på Malins heliga paraply som vi svurit på att hålla koll på hela kvällen. Att vara utan paraply i London är som att vara utan vapen i krig typ. Vi lyckades ändå tappa det på första tunnelbanan. Ett säkert kort var att åka till Lesicester square för där finns några klubbar. Till Zoo bar var kön helt enorm och vi hade inte Ebba med oss (som förra gången gick fram till vakten och sa "mycket folk ikväll. Vi är från Sverige och skulle gärna vilja komma in" och det fick vi också minsann) så vi sket i det. Istället vandrade vi runt lite och hittade en klubb som heter Oxygen. Kostade bara 5 pund så vi gick in.. jag fattar varför det kostade fem pund. Musiken söööööööög.. det var typ techno, fast ändå inte. Det var liksom inte pumpig musik utan bara nån fattig remixskit. Det var iaf skitkul att dansa ändå för på dagen hade vi vart på streetdancepass på gymmet och lärt oss en dans som vi gjorde en egen liten technoversion på och dansade på det minimala dansgolvet (dock fanns där strippstänger!). En kille (typ 30 år) kom och tog i hand med mig på dansgolvet (sjukt fomell sådär) och när jag körde min lilla "white man - black man - batman - hälsning" så gick han tvärt därifrån. Senare på kvällen råkade jag dansa in i honom och han trodde jag råstötte på honom. Sen skrek han i mitt öra " im watching u" typ och såg rädd ut. Senare på kvällen sa Malin att han kommit fram till henne och frågat lite om mig. Jag blev lite smickrad, tills jag fick höra vad han hade frågat. "Is your friend mental?" och när han sagt "No she's not, she's very sweet" hade han sagt "are u sure? do u know her well or have u just met because she might be mental".. EXCUSE HIM TYP!!!! jag kände att min förkärlek till britter dog inombords.
Malin sov över hos en kille en gång som hon typ hatade men hon hade ingenstans att sova så det fick kvitta. Så fick hon sova i hans säng eftersom hans soffa var minimal. Killen kör raggningsrepliken "jag gillar att ha nåt mellan mina ben när jag sover". Det var typ det sämsta jag hört. Malin lånade honom ett av sina ben dock.. det var snällt. Nån vecka senare blev dom tillsammans och var ihop ett år. Cute :P
Idag har vi suttit på vårt favvocafé costa i några timmar.. sen kollade vi film hos mig allihopa. Intressant dag.
Jag längtar till mamma och pappa kommer om tre veckor!
Just nu sitter jag och lyssnar på soundtracks till Tre metri sopra il cielo.. mys
