itwasnice

Idag blev min första hela arbetsdag, om man kan kalla det för det. Fick lämna små pojkarna själv imorse.. vilket gick jätte bra. Firade det med en god sallad och latte i min ensamhet i gamla stan. Vädret var helt underbart i dag och älskar att vandra runt i min älskade huvudstad. Känns dock som om jag har en skylt tryckt i mitt huvud där det står bonde och känns som om jag får allas blickar på mig vart jag än går. Hjälper nog inte med att jag ramlade två gånger idag på väg av tunnelbanan. :( Och när man går själv kan man ju inte ens skratta åt det utan blir mest att snabbt resa sig och små springa ut.. jätte pinsamt.

 Igår tog jag en kvällsfika med Kim vid hötorget i stan, kändes härligt att ta sitt första steg mot ett socialt liv här uppe. Blir en lunch på stan i morgon med Terese också, innan hon lämnar mig för Skåne.

Mitt liv i huvudstaden har sakta men säkert börjat idag. Efter en jobbig gårdag med otroligt mycket ångest fick jag äntligen iväg mig med tåget till min nya hemmaplan. Tågresan minns jag inget av eftersom inget kaffe imorse ledde till att jag endast kunde hålla ögonen öppna max 20 minuter av resan på fem timmar. Kanske bra det så jag inte kunde bygga upp min kända nervositet och stress..

Äntligen framme möttes jag av min otroligt snälla au pair mamma Ulrika som alltid möter upp mig med ett stort leende och man kan inte känna sig något annat än glad och omtyckt. Kan ju inte bli annat än bra när hon sedan kör inom McDonald’s drive in för att köpa lunch till mig och henne. Och gör kaffe stup i kvarten. J

Fick en chans att packa upp under dagen när hon skulle arbeta lite. Riktigt trivsamt har det blivit här nere i mitt lilla krypin. Ny renoverad toalett med dusch och bastu och egen lite kokvrå med kaffekokare, tv och skin soffa.

Ut på eftermiddagen gick jag och Ulrika och hämtade pojkarna. Den största, Ville 8 år hämtade vi på hans skola typ 150 meter från huset. Lite blyg och rädd i början men släppte efter ett tag när jag hade briljerat med mina fotbolls kunskaper. Sen blev det att hämta dom två mindre, Alexander 5 år och Oskar 4 år. Riktigt glada killar med enorm energi. Kommer nog att ta död på mig några gånger men går inte att göra något annat än gilla dom.

Resten av dagen har jag spelat spel och lekt med barnen.

I skrivande stund kom Ville, den äldre in i rummet och sa god natt och gav amanda komplimanger för hennes bild på msn. Världens guligaste kille.

Så livet har tagit en bra start här uppe i norr, det enda som fattas nu är vänner men ska göra seriösa försök på att ragga vänner senare i veckan. Kanske blir fika med Kim på stan redan imorgon. Ska föröka ragga upp en viss herre också, får se hur det går ;)

Förlåt att texten är dåligt och ganska tråkigt skriven, men är riktigt ringrostig på det här att skriva blogg. Men eftersom jag ska försöka få detta till att bli en vana att göra minst några gånger i veckan kan jag lova att jag ska försöka bättra mig.