Gårdagen
Jag brukar ju intege några dagsrapporter men nu kände jag att det va dags att återberätta lite av vad som hände igår. Det va torsdag. Vi gick ut. Det var fett. it was nice!
Vi kom på den fantastiska idèn att ta bussen en halvtimme senare, ngt vi aldrig gjort för ut. Vi kommer fram och märker att bussen inte går och antagligen därför tanken aldrig slagit oss innan. logiskt. och vi måste alltså ta bussen en hel timme senare. :O. Vi är mkt oroade. Vi vandrar runt lite i snön. Fantastisk idè nr 2 är när jag kommer på att vi ska sätta oss på sandbypizzeria och ta en öl........... Vi står utanför och bankar lite, bländar ägarna med våra charmiga (fylle)leenden (nej), slänger iväg några slängkyssar (nej) och tillslut kommer en liten pojkspoling ut som vi flörtar hejvilt med (nej) och han går med på att försöka få oss insläppta. Vi blir inte insläppta, chefen är hård. tuff kille. pojkspolingen förstår nog att vi är fulla men förstår nog ändå inte. det är ju torsdag (kaka? på en torsdag?).
Bussen kommer och vi blir påsläppta relativt snabbt och liv tackar busschauffören för detta och han ber så hemskt mkt om ursäkt för att vi fick vänta ute i kylan i tre sekunder. Han bestämmer för att släppa på oss alla gratis och vi önskar lite partymusik och sätter oss längst bak. Det kommer på vanligt folk. Vanligt torsdagsfolk. Chaffisen skruvar upp volymen. Volymen skruvas upp väldigt högt. Torsdagsfolket skruvar på sig. Vi skruvar oss mot chaffisen och skruvar våra armar för att visa att vi uppskattar uppskruvandet. När vi går av vinkar vi och anna springer fram och tackar så mkt, gör tummen upp och önskar han en trevlig kväll och vi kom fram till att vi made his night och att definitift made början på våran. Sen vil liv ha choklad (japp japp) och vi går in på salehan. Jag hittar en tia i affären och frågar va dom små chokladelefanterna kostar.Ägarna vet inte att de brukar vara dyra så han säger 3 kr och jag köper 3 elefanter för (förmodligen) deras pengar. Och alla va nöjda och glada för att ha tjänat lite pengar.
På Lunds träffade anna en kille som va HOT AS ICE och jag träffade (tror jag) ett båstadshook. Fast inte säker. saken var att den satt och viskade om mej i sisådär 45 minuter och när jag gick fram för att identifiera personen så "visste han inte alls vem jag var". well. de kanske satt och viskade om mej för att jag va så fantastiskt snygg. eller för att min eyeliner va väldigt jämn. VEM VET?
Liv visade sin tatuering för människor (det är FETSNYGG).Jag försökte få folk att bekräfta att austarlien är en trist plats, framför allt gold coast och surfers paradise. gick SÅDÄR....
Jag blev fast med en kille. och med fast menar jag att hans kompis kom och presenterade honom, gav han sedan en klapp på axeln och sprang iväg. Med fast menar jag att jag gav mååånga ,och så pass långa somd et gick, nödsingnaler till mina vänner utan att de förstod. Med fast menar jag att jag satt där den sista värdefulla halvtimmen och lyssnade på hans babbel och hans not so interesting civil ingenjör-snack. Med fast menar jag att jag skickade 2 sms till liv där det i det första stod "Hjälp" och i det andra "Hjälp", två sms till anna där det i det första stod "Hjälp. Där vi va i början" och i det andra "Snälla hjälp", skickade även ett till mandy men det kom aldrig fram men en vild gissning är att det stod Hjälp.
I sådana lägen är det bra att vara lite känslokall och bara kunna lämna en tråkig (jag va full men han va ful) kille när maninte pallar. oh well.
Träffade även locken en snabbis. Han hade klippt av anledningen till smeknamnet locken. Han frågade om vi ville på efterfest. Vi tackade artigt nej. Livs mamma hämtade oss hem. It was nice.
det var nog inte allt men nu måste jag nyktra till och äta mina elefanter.
Vi kom på den fantastiska idèn att ta bussen en halvtimme senare, ngt vi aldrig gjort för ut. Vi kommer fram och märker att bussen inte går och antagligen därför tanken aldrig slagit oss innan. logiskt. och vi måste alltså ta bussen en hel timme senare. :O. Vi är mkt oroade. Vi vandrar runt lite i snön. Fantastisk idè nr 2 är när jag kommer på att vi ska sätta oss på sandbypizzeria och ta en öl........... Vi står utanför och bankar lite, bländar ägarna med våra charmiga (fylle)leenden (nej), slänger iväg några slängkyssar (nej) och tillslut kommer en liten pojkspoling ut som vi flörtar hejvilt med (nej) och han går med på att försöka få oss insläppta. Vi blir inte insläppta, chefen är hård. tuff kille. pojkspolingen förstår nog att vi är fulla men förstår nog ändå inte. det är ju torsdag (kaka? på en torsdag?).
Bussen kommer och vi blir påsläppta relativt snabbt och liv tackar busschauffören för detta och han ber så hemskt mkt om ursäkt för att vi fick vänta ute i kylan i tre sekunder. Han bestämmer för att släppa på oss alla gratis och vi önskar lite partymusik och sätter oss längst bak. Det kommer på vanligt folk. Vanligt torsdagsfolk. Chaffisen skruvar upp volymen. Volymen skruvas upp väldigt högt. Torsdagsfolket skruvar på sig. Vi skruvar oss mot chaffisen och skruvar våra armar för att visa att vi uppskattar uppskruvandet. När vi går av vinkar vi och anna springer fram och tackar så mkt, gör tummen upp och önskar han en trevlig kväll och vi kom fram till att vi made his night och att definitift made början på våran. Sen vil liv ha choklad (japp japp) och vi går in på salehan. Jag hittar en tia i affären och frågar va dom små chokladelefanterna kostar.Ägarna vet inte att de brukar vara dyra så han säger 3 kr och jag köper 3 elefanter för (förmodligen) deras pengar. Och alla va nöjda och glada för att ha tjänat lite pengar.
På Lunds träffade anna en kille som va HOT AS ICE och jag träffade (tror jag) ett båstadshook. Fast inte säker. saken var att den satt och viskade om mej i sisådär 45 minuter och när jag gick fram för att identifiera personen så "visste han inte alls vem jag var". well. de kanske satt och viskade om mej för att jag va så fantastiskt snygg. eller för att min eyeliner va väldigt jämn. VEM VET?
Liv visade sin tatuering för människor (det är FETSNYGG).Jag försökte få folk att bekräfta att austarlien är en trist plats, framför allt gold coast och surfers paradise. gick SÅDÄR....
Jag blev fast med en kille. och med fast menar jag att hans kompis kom och presenterade honom, gav han sedan en klapp på axeln och sprang iväg. Med fast menar jag att jag gav mååånga ,och så pass långa somd et gick, nödsingnaler till mina vänner utan att de förstod. Med fast menar jag att jag satt där den sista värdefulla halvtimmen och lyssnade på hans babbel och hans not so interesting civil ingenjör-snack. Med fast menar jag att jag skickade 2 sms till liv där det i det första stod "Hjälp" och i det andra "Hjälp", två sms till anna där det i det första stod "Hjälp. Där vi va i början" och i det andra "Snälla hjälp", skickade även ett till mandy men det kom aldrig fram men en vild gissning är att det stod Hjälp.
I sådana lägen är det bra att vara lite känslokall och bara kunna lämna en tråkig (jag va full men han va ful) kille när maninte pallar. oh well.
Träffade även locken en snabbis. Han hade klippt av anledningen till smeknamnet locken. Han frågade om vi ville på efterfest. Vi tackade artigt nej. Livs mamma hämtade oss hem. It was nice.
det var nog inte allt men nu måste jag nyktra till och äta mina elefanter.
Kommentarer
Trackback
