snygghalland
Okej, det är såhär. Snygghallands svarar inte och detta har jag lite panik över och det gör mej också lite deprimerad.
Dock är rangordningen på varför jag är deprimerad över uteblivet svar såhär:
1. Det är kul att ha ngn att sms:a med.
2. Han är ASHET/SUPERSNYGG/HOT AS ICE jag vet inte vilken fras jag ska använda
3. Mitt bekräftelsebehov
4. Han får mej att oroa mej över honom istället för norge = bra distraction
5. Han är snäll och trevlig och lite rolig
Att punkt nr 5 faktiskt kommer som punkt nr 5 kanske inte är ett jättebra tecken. Dessutom tycker jag mest han är rolig när jag missförstår honom. typ som när han berättade att de bestigit ett berg och sen åkt ner och jag funderade jättelänge på hur han hade åkt ner och kom fram till att det måste varit med pulka och tyckte det va väldigt gulligt (och blev lite småavundsjukt för det verkar skitkul), men det va förstås med skidor. En annan gång var när han sa att han va jättesugen på att göra chokladsås och äta och jag fattade inte att han hade glass och trodde att han bara skulle äta chokladsås.
Låter som den roliga i sammanhangen faktiskt är jag själv och utan mej hade historierna blivit trista men när jag spejsar upp dom med missförstånd blir dom helt okej-roliga.
Ja, då är det alltså bevisat, borde umgås mer med mej själv, tänka mindre på snygghallans och börja förbreda mej inför norge.
Men ååååh... jag behöver ju distraheras från norge-tankar... och han är ju så snygg.
Jag lovar och svär att försöka sluta tjata om hur snygg han är.
Dock är rangordningen på varför jag är deprimerad över uteblivet svar såhär:
1. Det är kul att ha ngn att sms:a med.
2. Han är ASHET/SUPERSNYGG/HOT AS ICE jag vet inte vilken fras jag ska använda
3. Mitt bekräftelsebehov
4. Han får mej att oroa mej över honom istället för norge = bra distraction
5. Han är snäll och trevlig och lite rolig
Att punkt nr 5 faktiskt kommer som punkt nr 5 kanske inte är ett jättebra tecken. Dessutom tycker jag mest han är rolig när jag missförstår honom. typ som när han berättade att de bestigit ett berg och sen åkt ner och jag funderade jättelänge på hur han hade åkt ner och kom fram till att det måste varit med pulka och tyckte det va väldigt gulligt (och blev lite småavundsjukt för det verkar skitkul), men det va förstås med skidor. En annan gång var när han sa att han va jättesugen på att göra chokladsås och äta och jag fattade inte att han hade glass och trodde att han bara skulle äta chokladsås.
Låter som den roliga i sammanhangen faktiskt är jag själv och utan mej hade historierna blivit trista men när jag spejsar upp dom med missförstånd blir dom helt okej-roliga.
Ja, då är det alltså bevisat, borde umgås mer med mej själv, tänka mindre på snygghallans och börja förbreda mej inför norge.
Men ååååh... jag behöver ju distraheras från norge-tankar... och han är ju så snygg.
Jag lovar och svär att försöka sluta tjata om hur snygg han är.
Kommentarer
Trackback