GUD

Jag har redan resefeber.
Kan inte sova.
Vill gå ut på en promenad.

Störig röda-korset tant & störig läkare på en och samma dag

Första halvan på min gårdag va ganska dålig och det fortsatte imorse med min favoritsyssla (att inbilla mej att jag är halvsjuk och slappa framför tvn), sen kom jag på att london va väldigt soon och att jag endast va stressad och irrierad och jag inte har ngt ha på mej osv osv osv. Så jag ger upp min favosyssla och åker till stan. Dessvärre har alla affärer stängt och jag frågar mej själv vilken dag det är, vad är klockan? varför är jag i stan? Åhlens har öppet. jag går in och handlar tre par strumpbyxor. Jag ville köpa ngt nytt och detta var tydligen det enda jag tyckte att jag hade råd med. Fina var dom. Jag har sagt till challan att jag planerar att leva på henns garderob i london så nu satt det på sin plats att jag erbjöd henne att låna mina strumpbyxor. jag är en shysst tjej. Sen fick jag sms av Lilly. Vad jag skulle komma till i den här meningslösa textsnutten: Jag ska till london, jag har choklad och nya strumpor! Jag har absolut inget att klaga över just nu.


Det som gjorde dagen dryg igår var dock att det va måndag och jag skulle jobba, fast jag hade jobbat fredagen och helgen och dessutom försökt hinna med sådant man ska göra på helger samtidigt. Summa kardemumma: Mycket trött. Ville bara sura runt i mitt  lilla kök, ha lampan släkt och julbelysningen tänd, lyssna på mix megapols ost-tema och äta en låång frukost och undvika hysteriska sjuksköterskor. Men så är det ju måndag och då kommer en hjälpsam liten röda korset tant för att hjälpa till (läs: då kommer en störig liten röda korset-tant för att vara en pain in my ass). Om jag har fattat det rät ska hon hjälpa till med allt, typ den mer sociala biten som sjuksköterskorna inte hinner (prata med patienterna, gå ut och gå med dem, osv) men hon tycker tydligen att hon gör mer nytta i köket. DET TYCKER INTE JAG. Jag har redan tillräckligt lite att göra, brukar dra ut på det och planera så att det inte ska bli massa dötid. Hon förstör mina rutiner. Hon är jättejobbig. Hon stänger av radion som jag lyssnar på. Hon tänder i taket. Hon tar alla grejor jag nyss har plcokat undan och flyttar dem. HON PLOCKAR UNDAN FRUKOSTEN INNAN JAG ENS HAR ÄTIT, två timmar för tidigt. Hon gör mej så jääävla irriterad. Jag satte mej och fixade med beställningar som hon thank god inte har nån aning om hur man gör. Hon står och hänger i köket för att vänta på att diskmaskinen ska bli klar och när den är det kastar hon sej över den. panik. aaah. När jag va klar med beställningarna hittade jag ine henne och frågade ngn var röda-korset-tanten tog vägen och de sa att hon hade gått och jag drog en suck av lättnad och de frågade om jag behövde hennes hjälp och att de kunde kalla tillbaka henne nån timme till. Salivet i min mun klibbade ihop sej till en klump som jag höll på att sätta i halsen och kväva mej själv. Tack, men NEJ TACK, kraxade jag fram.
Så sen hade jag exak ingenting att göra och jättemånga timmar kvar tills fikan skulle va klar och radion va avstängd och lampa tänd och gårdagens mascara klumpade och kliade för allt va de va värda. Så jag börjar baka. Tänkte bryta mina vanor och göra ngt som inte innehåller choklad och satsade på syltkakor som blev extremt fula och dåliga och in kommer en liten underläkare. Skulle gissat på att hon va så ung som man kan va när man är färdig läkare, max 23, pratar med extremt pipig röst, sthlms-upplandet dialekt, och heter Määrta. "åååååhhhh" pep hon förtjust "va bakar du?". "Bara kakor" och måste vända mej bort för att kunna himla med ögonen i fred,orkar verkligen inte att hon stå här och beundra mina bakverk.
 Mä:"Guuud va rolig att baka!"
 Am:"Ja. HEHE"
"Du kan ju baka hur mkt som helst! Du har ju ingen tid att passa!" Ursäkta? Va det dissen för att jag har världen enklaste jobb?
"eeh ja..?"
"Gud va kul att baka..."
"jaa...."
"Bobby har inte kommit tillbaka...." Bobby va läkaren som visade henne runt. De skulle tydligen mötas efter lunchen men han hade aldrig dykit upp, jag sa att hon kunde gå och leta efter honom på våning 8 där kirurgerna har sitt kontor men det ville (vågade) hon inte. Hon påpekade bestämt att han inte hade glömt bort henne. Men jag ville inte direk ha henne i köket heller så jag försökte få henne att gå. kakorna va färdiga och hon frågade om hon fick ta en. och en till. och en till. De va ju som sag väldigt fula och jag ville inte direkt ge dem till patienterna eller personalen och förstöra mitt goda rykte men hon störde mej endå. fast hon var så sockersöt. Jag började baka en paj. Hon sa att hon hade bott i budapest och uttalade det som ordet "bud" och sen a och sen pest. Jag fick säga vasadu tre gånger och sen Jaha buddapest! detta hände tre gånger och jag lärde mej aldrig och istället lät det som jag dissade henne varje gång. Sen kom det fram att hon va 27 och hon fnittrade och sa att när ho va 19 vågade hon inte prata med 27-åringar. Okej? Se sa hon ungefär elva gånger "Undra var bobby är" och "guuuud va roligt att baka" ca 23 gånger och jag kände mej tvungen att fråga "Vill du hjälpa mej att baka" och när hon sa nej kände jag mej extremt dum som frågat en 27årig läkare om hon ville baka! Men sen går det några minuter och hon plcokat fram alla ingridienser till brownies och jag tittar på klockan med svettpärlor i pannan och mycket tid har jag inte. Men hon tindrar i ögonen och säger "får jag ta med några hem då?". HAHAA!

Jag förstår inte varför hon inte bara kunde frågat VEM SOM HELST annan på avdelningen ifall de behövde hjälp, hon är ju läkare för guds skull! Jag ger kakorna till ett brandmöte och pajen till patienterna och browniesarna får gå till personalen för annars blir det ett jävla liv och varje gång jag lämnar köket känner jag mej taskig för att hon får stå kvar där ensam, fast hon säger "Guud va roligt! du är typ anställd för att baka! hihihi" gång på gång. Så är faktiskt INTE fallet. Men ja, jag  hade åtminstone nått att göra till skillnad från henne.
Huuuuuur som helst, massa klängiga männsikor och störiga läkarkandidater och sen fick jag ett sms från lilly som säger att hon måste stanna och hjälpa franny att packa till australien annars "orkar inte hon leva längre". Jag blev upprörd och läste upp det för märta som faktiskt tog fram sin läkarroll och sa att det var extremt dålig stil av henne att som vuxen säga så till lilly bara för att hon intr vågar säga ifrån.Sen började hon babbla på om att det var emot deras (muntliga eller skrifftliga) kontrakt och att lilly inte hade några som helst skyldigheter osv. Så jag smsade tillbaka kanske ine världens trevligaste sms men pushade för att hon skulle säga ifrån och därav de lyckliga sms jag fick idag där lilly sa att hon va en free bird samma dag som vi kommer :D

Så för att knyta ihop detta inlägg: Jag ska till london och lilly möter oss samma dag, jag har choklad och nya strumpor: Livet är allmänt bra just nu!


PS. Ang chokladet.............................. well, det visade sig att liv lätt vann denna tävling, rond 1, efter att inte haft nån kontakt med R. Å andra sidan har hon en ny kille nu. men vad har jag? det 'är knappast så att jag bytit ut choklad mot chips så som liv bytat ut R mot L.... Anntar att jag får jobba på den där chipsfronten....


suck

igår morse (söndag) vaknade jag av att Sam skrek och någon (P?) smackade honom på rumpan. Kul att min engelska familj slår sina barn. Kul att jag längtar hem som ett sär och att jag ska komma tillbaka efter jul. Jag och elin har bestämt att åka hem 1 mars, inte en dag senare. Sen får det vara nog med galenskaper i det här jävla "land of hope and glory" (hope and glory in my ass..)!  disaster!!

Mein Kampf

Liv skrattade mej nyss rakt upp i ansiktet (nåja, över msn) då jag föreslog att vi skulle ha en liten tävling. Mest för att jag skullle motivera henne till att glömma och komma över R. Jag sa att jag skulle sluta äta choklad om hon höll sej borta från honom. Fastän jag lovade och försäkrade henne om att det skulle va lika svårt för mej som för henne så skrev hon bara "hahahaha du är söt du" och tog mej inte alls på allvar. Jag kunde knappast vara mer seriös. JAG SKÄMTAR ALDRIG OM CHOKLAD.

Sen några minuter senare får jag smset " Jag har raderat alla hans nummer och alla hans sms, så ingen mer choklad för dej!". FAN JÄVLAR OCKSÅ! (du är grym liv!) det var starkt jobbat, trodde nästan jag skulle komma undan från den här dumma idén men icke, nu ska jag och liv kämpa oss igenom våra dåliga vanor!




äsch piece of cake liv detta klarar vi!


7 dagar och typ 12 timmar till deras plan landar

Detta inlägget skrev jag i Amandas gästbok på fejjan för några dagar sedan.


Saker jag räknar ner på för tillfället tills ni kommer:
Mobilkallender
P-pillerkartan
Chokladrullarna jag ger Livvie efter skolan(när det är 4 kvar kommer ni!Jag smäller Sam på fingrarna ibland när han försöker sno en! kan ju inte röra om i grytan)
En jultomte i köket där...  Läs mer det står hur många dagar det är kvar till jul.
Balsamflaskan. Måste köpa nytt balsam en gång till innan ni kommer:(
Hur många gånger jag måste byta lakan(kan bara räkna ner en gång i veckan men jag tar mig fram sakta men säkert)
Hur länge Alfie ska gå på sin diet(typ en vecka kvar tills ni kommer sen)
Åååh ja jag har fler! detta var bara ett skrap på ytan.
Det jag vill ha sagt är att jag saknar er så enormt! ♥

Nu är det inte lika länge kvar tills dom kommer. Närmare bestämt är det en vecka! sen att jag inte kommer träffa dom direkt pga frannys spontana julmiddag är en annan femma. Jag ska ta ett snack med henne imorgon.
Imorgon öppnar waitrose på northcote road. Då vet jag vad jag ska käka till lunch iaf! waitrose (typ ICA..) har de  bästa wrapsen förutom Pret a Manger.

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH  nu vaknade livvie och ropar efter mig. JAg ska nog låsa in mig här och bara gömma mig.. nu hör jag henne i trappan. Nu står hon bredvid mig. Nu frågar hon om jag kan "do peter rabbit" och ja det kan jag väl så hon blir tyst. ciao

Spontankväll

Jag hade laddat upp lördagen med godis och massa program att se och min fina bok som sällskap och var verkligen inställd att fortsätta dagen inomhus, helst i sängen. Klart slagt var feedt lockande men kände inte att jag hade råd att lägga ut pengar på bus/tåg, inträde, dricka, taxi hem.. nattamaud osv. Var också aningen deppig efter vår misslyckade utekväll - jag hade liksom till och med fått vin... vad KUNDE gå fel!? oh well.
Vid halv nio ringde rebecca och höll en liten predikan om varför spontankvällar va de bästa utgångskvällarna, pappa hade även han lagt in massa kommentarer under middagen om att just den här dagen var det maaassa skojzigt att hitta på om man var student (åtminstone studentlegsägare). Så jag gjorde en liten ansträngning och smsade mandy och frågade va hon gjorde, och hon degade också givetvis. Vi gjorde båda två ett ryck. Jag cyklade till anna och hämtade mitt vin, pudrade mitt fettiga hår med så mycket torrschampoo att det nästan blev vitt, slängde på mej mitt träningslinne och min sovtopp (varför klä sig det minsta snyggt en spontankväll?) och ett till linne som fick fungera som kjolförlängare, funderade till och med på att skita i att sminka mej och bara känna gemenskapen med smålands nations anhängare... JAJA... ingen av oss hade ngn dricka eller ngt förfestade och när vi kom till smålands, jag, rebecca, malin & mandy var vi de enda där med undantag för ett killgäng som gick in före oss. Alla som jobbade i baren pratade engelska och en stor stark kostade 15!!!!!! kronor!!!! Inträdet kostade 60 och när kvällen var slut hade min budget på 300 kronor hela 140 kronor kvar.. HUR är det möjligt? JAJA. Mysig och trevlig lokal, dock inga speglar, haha men det är väl en del av smålands budskap? Vi slog oss ner med våra öl och en av killarna från det andra gänget kommer fram och frågar om vi vill komma och sätta oss. Ja okej, säger ja. Han står kvar, väntar, och frågar igen. JA, sa jag igen, "Meen, ni kommer ju inte komma ju..!" Haha, så vi satte oss med dom. Den ena var modell och var homie med Johnny depp och jag bestämde mej för att ogilla han eftersom jag allmänt ogillar snygga människor  för att de ska glida igenom livet bara pga deras snygghet (mest för att jag inte kan få dom)! Men sen säger han bara med sin överskånska stämma att han slutade modella för han inte pallade med den ytliga världen och "allt jag vill är att hjälpa andra". kan man annat än smälta då? dont think so. Han pluggade tredjevärlden-nånting. Hans vän var bara allmänt jättetrevlig och den siste, som jag satt brevid babblade och babblade och babblade. Han hade plugga ekonomi i kina...på kinesiska. Han hade bott i kanada. han hade bott i frankrike. nu pluggade han juridik. han bjöd in mej till hans segelbåt i marstrand där vi skulle dricka glögg och äta lussebullar. Sen sa han att han kunde se direkt att vi passade ihop; på min stil, min intelligens, uppförande, utstrålning osv. Är det mytomanernas årtionde? Tycker man har stött på alldeles för många sådana på senaste. Han sprang sedan iväg nån timme och kom tillbaka när vi alla dansade (till den bästa 90-tals musiken NÅGONSIN) med en en solstol som han hade hittat. Vi hann iallafall med det mesta man skulle på ett 90-talsdisko; dansring och tryckare och hela köret. Sjukt trevlig kväll och sen springer jag och mandy till bussen och snipp snapp slut nu är klockan tio och jag ska se på en ny serie :D Puss

Underbart

Mer lyckad helg finns knappt! Varning för långt inlägg :D

I fredags hade jag barnen själv på kvällen vilket var nice. Jag skämde bort dom med godis och pizza och choklad. Patrick kom hem runt halv 7 och började propagera för naked night. Jag skojade bort förslaget (fattar verkligen inte när den människan skojar och när han är allvarlig).. men han har sagt att han skämtar i 99 procent av fallen han öppnar munnen så jag ska nog sluta tro på honom helt. Som igårkväll när han höll fram en påse nötter till mig och jag tog en. Då sa han "äsh var inte så blyg, ta en näve och shove them in your mouth"..  Och ja, lydig som jag är gjorde jag det. Dumt gjort för det visade sig vara wasabi-nötter och mina ögon tårades. Han skrattade hela vägen in till datarummet och berättade för Francesca om sitt spratt. Iallafall.. när Patrick kom hem flydde jag min kos upp på mitt rum för att göra mig iordning för kvällen. Jag hann råka ut för två av hans skämt innan jag hann fly. Han hann dissa mina stora vita strumpor genom att fråga om jag snott hans jägarstrumpor. Sen dissade han min filmsmak när jag sa att jag gillade Alvin och gänget som ungarna kollade på. Han skakade på huvet och sa" you need to get out more". iallafall, jag  sprang till mitt rum och skyfflade ner mina kläder och mitt smink i fitness firstväskan och skulle precis bege mig till Elin när jag kom på att jag glömt min axelbandslösa BH. Jag hittade inte den NÅNSTANS och till slut kom jag på att städerskan måste ha tagit den och trott det var Francescas vilket betydde att jag skulle bli tvungen att gå in i deras sovrum och fråga Patrick om jag inte kunde få leta efter min BH i deras rum. Hur fel låter inte det liksom? Jag panikringde Elin som gav mig stöd och till slut knackade jag på deras sovrum där Patrick kollade på TV. I popped the question röd i ansiktet och Patrick började flina. Is it black? och sen tog han fram den ur Frannys garderob. "I though it was hers because she bought lots of em after the operation, but then I thought this was too small so I got confused".. Jag ryckte åt mig den och flydde därifrån ännu rödare i ansiktet. Mina små bröst hade just blivit rådissade, inte okej haha. Sen cyklade jag mot andra sidan commonen där gräset är grönare, stressad som vanligt för dom väntade på mig med maten färdig. Jag kastade i mig fisksoppa och baccardi på förfesten och sminkade mig fort. Jag hann konstatera att jag såg ut som en tant i mina ballerinaskor och mörkröda strumpbyxor och tjurade två minuter innan Ebba (naziEbba kallar jag och Elin henne nuförtiden) ställde upp oss på led, räknade oss och marcherade i förväg mot tunnelbanan med oss i släptåg. Vi visste att vi skulle till en klubb på oxford street (oxan) och att gatan hette nåt kungligt. Vi visste också att klubben hette nåt på franska. Ebba fick fråga hundra människor om vägen innan vi hittade en vänlig själ med navigator i sin mobil. Han guidade oss rätt och vi hade tagit så lång tid på oss att Ebba var tvungen att "göra en ebba" och kissa mitt på oxan. Cheeky!  Vi kom fram till klubben och konstaterade snabbt att det var ett snobbställe med tanke på alla otroligt snygga människor som stod uppradade utanför. Men av nån underlig anledning hade vi fedeflyt då Ebba träffade sin partykompis Martina som var i London över helgen, och Martinas kompis i sin tur fixade in oss i VIPkön där vi ställde oss och darrade med våra små tenners  (tiopundslappar) i handen. Det visade sig dock att det kostade hela 25 pund att gå in på snobbklubben, men tur i oturen stod ju vi i VIPkön så vi fick gå in gratis. Efter att ha hängt in jackorna i garderoben och lämnat mitt fingeravtryck (?) gick vi in. Det var NICE. Så snygga människor och så snygg klubb. Helt tomt på dansgolvet dock förutom vid sidorna där folk stod och vickade lite på rumpan. Vi kände oss sjukt malplace och gick till baren för att inte se helt för bortkomna ut. En 8pundsshot senare  (som var så stor att jag fick ta den i fyra klunkar) kände vi att det nog inte var så farligt att vara ensamma på dansgolvet. Vi började dansa järner och Frida körde elefantdansen och allt var allmänt skitkul. Sen började folk flockas på dansgolvet och helt plötsligt var det fullt. Det var då LOW kom! ÅH, lycka. Så fort vi kom in på klubben tittade jag och Elin på varandra och sa att vi stannade max en timme. Det blev att vi stannade där hela natten och sen fick vi jaga 88ans nattbuss nedför hela oxford street för att komma hem.  På bussen däckade Elin och Ebba medan jag och Frida fick sällskap av en kille från Australien men som vi var heelt säkra på att han kom från Ukraina. Efter att ha kritiserat hans engelska i tio minuter (han pratade perfekt engelska och min sög sådär på fyllan) blev han trött på oss och bytte plats. När vi kom till clapham common tog vi taxi hem och väl hemma lagade vi pasta och dog lite inombords av trötthet. Det var en lyckad kväll. och oj, klubben hette typ Jelouise och hade typ diamantinredd toa (typ!)


Kväll nr 2
Lördagkväll och jag var sjukt opepp. För det första såg jag ut som crap efter gårdagen och för det andra orkade jag inte gå hem och göra mig iordning så jag hade typ inget att ha på mig. (jag stannade hos Elin hela dagen och degade och orkade inte ta mig samman inför 30minuterspromenaden som hemfärden skulle innebära). Jag låg fridfullt i soffan och sov medan de andra kollade på crappy film vi hade lånat gratis på gymet. Varning för "The christmas shoes". Plötsligt tröttnade Ebba på oss och beordade oss att göra oss iordning på 20 min då Malin skulle vara tillbaka. Själv skulle hon vara tillbaka inom en timme ungefär och då skulle vi vara redo för förfest. Hennes ögon tindrade och de raka ögonbrynen gjorde att hon såg arg ut (förlåt Ebba, jag tycker inte det egentligen men jag bara måste låta rolig såhär i ..Media!!?).  Det var så smeknamnet NaziEbba kröntes. När de andra gått övervägde jag och Elin på att skita i att släppa in dom när dom kom tillbaka och ignorera deras samtal hela kvällen men när Malin 30 min senare knackade på dörren och glodde argt genom fönstret var jag tvungen att ta tjuren vid hornen och öppna. Jag har aldrig gjort mig klar så fort. På Malins befallning kastade jag på mig smink och kläder och var nere i ett kick. Ebba dök upp och alla var samlade inför middag som bestod av kycklingfile och kaninmat. Sen blev jag av nån anledning opepp och hängde på Elins rum hela förfesten. Men sen hörde jag hur westlife spelades och kutade ner i köket.  Jag slängde i mig några glas och sen stressade vi som vanligt till tuben. På piccadilly mötte vi upp Malins kompis Anna som var en väldigt rolig prick! Åter igen visste vi inte vart vi skulle utan gick omkring lite random på oxan. Då dök inkastaren Ori upp. Jag har aldrig skrattat så mycket som när vi skojade om att han var Orion, vår ledstjärna som ledde oss dit vi skulle. Det visade sig att Ori(on) var en crappy ledstjärna. Han tog oss till FISH WORKS där vi fick hålla för näsan för att överleva. Det stank rå fisk! På dansgolvet stod en cheer leader och shakade för allt vad hon förmådde. Vi lånade toan och smet därifrån. Hmm... vad hände sen. JO, vi gick vidare för att hitta ett bättre ställe och hamnade på en liten tvärgata. Där träffade vi på en kille som fyllde år och kände sig jättegenerös (dessutom var han och hans kompisar tvungna att ha tjejer med sig på klubben han skulle till) och frågade oss om vi ville hänga med. Plötsligt befann vi oss på Studio Valbonne där två överbitchiga tjejer ville att vi skulle betala 20 pund för att komma in. Födelsedagsgrisen bara "they're with me" och vips blev vi hämtade av en trevlig tjej som eskorterade oss till en VIPavdelning där vi blev placerade i vackra möbler och fick in massa gratis dricka. Vi konstaterade att det inte hade gått att bumba in i någon bättre än den killen, som tydligen var rätt hemma där. Då och då viftade han med sitt kreditkort och in kom mer dricka. Klubben var ännu finare än den dagen innan och shiiit ni skulle sett tjejerna! De såg ut som hollywoodbrudar med sina tubtoppsklänningar, skyhöga klackar och vackra hårsvall. Jag kände mig SÅ malplace (åter igen)  i min oversizetröja med midjeskärp och håliga strumpbyxor och Ebbas utgångna ballerinaskor som hon egentligen tänkt slänga men som jag räddade i sista sekund. Oh well, vi dansade ändå och fan så kul det var. Mitt och Ebbas mission var att få folk att dansa och det lyckades rätt bra när vi körde våra grudgemoves. Ebba dansade så vilt att hon fick smeknamnet "Viagra på två ben" av en kille. Det mest intressanta på klubben var folket som jobbade där. Det var några tjejer som gick runt i små åtsmitande lackshorts och korsetter som pushade upp brösten så att de var en milimeter från nipslip! På små platåer på dansgolvet stod två dansare i höga klackar, benvärmare och underkläder. De kråmade sig runt en påle och var allmänt jättesnygga. Det läskigaste på klubben var killen-i-den-grå-tröjan som gick runt till ALLA tjejer (jag menar ALLA) och viskade samma sak. "are you having fun? Ill show you fun"..  Ebba gick och anmälde honom till vakten och vi fnissade nöjt när vakten tog ett snack med honom. Efter det tog han sikte på ebba och kom fram till henne. Ebba var rapp i käften och sa "I think its time for you to leave". Han blev förolämpad och bara "I think its time for you to learn how to dance before you go out"..när han såg att Ebba inte tog åt sig en sekund blev han lite embarrased och gick skamset därifrån. Ja, så småningom blev det dags att bege sig hem. Vårt sista mission för kvällen var att skaffa lite gratis nattamat. Vi bildade en cirkel och smed en plan. Sen siktade vi in oss på ett bord med några killar som hade en enorm fruktskål. Vi gick dit och frågade sött om vi fick ta några vindruvor. Dom bara "yeah sure".. Sen gick det fort!  Jag högg hela vindruvsklasen, Ebba roffade åt sig några exotiska frukter och Elin snappade upp en bananklase. Sen sprang vi därifrån och vågade inte titta bakåt. Vi rundade  två hörn innan vi vågade hämta andan och ta en titt på vårt stöldgods. Mums. Det kom fram en kille och frågade om han fick en banan. Vi fräste att han får väl fan stjäla sin egen frukt. Och det gjorde han också för han stal nämligen en vindruva av mig och sprang därifrån. Jag blev så sur att jag kastade en banan på honom, så där fick han sin banan också. Listig jävel..
På bussen hem träffade vi Mimmi pig och tingeling och det var det.. tog taxi hem från clapham common med en man från Afghanistan som var väldigt trevlig och kindpussade oss när vi hoppade ur taxin. Sen gick vi hem till Elin och sooooooov .... skönt. Lyckad helg, hell yeah

RSS 2.0